My life in the United States of America

Åh herregud! Jag har nog aldrig varit sådär rädd i hela mitt liv som jag var igår kväll när jag och Josefin hade tillbringat fredagskvällen på Cheesecake Factory och skulle gå tillbaka till min bil för att köra hem.

Precis brevid Cheesecake Factory ligger det ett stort parkeringhus där vi alltid brukar parkera när vi åker in till Bellevue. Allting var som vanligt tills Josefin frågade mig; "Steffi, var det bara jag som inbildade mig eller såg fel att den där killen försökte gömma en pistol i handen?"
Vi var nästan framme vid bilen och jag hade redan bilnyckeln i handen. Som svar på frågan sa jag att jag inte visste och tittade upp på den andra killen av misstag, som gick bakom "killen med pistolen".
"Josefin, den andra killen bakom har också en pistol och jag ser den! Jag fick ögonkontakt med killen så hoppa fort som f*n in i bilen nu!"
Men bultande hjärtan och flåsande andetag hoppade vi in och satte oss i bilen och visste inte riktigt vad vi skulle göra. Vi följde killarna med blicken för att se vart de var på väg och såg att de sprang ner mot trapporna, vilket betydde att de skulle möta oss vi exciten om de inte fortsatte. Eftersom vi hade haft ögonkontakt med killarna kändes det som om vad som helst kunde hända eftersom att de såg att vi såg dem.

Innan jag startade bilen för att åka iväg såg vi killarna komma uppspringades från trappan igen och vidare bort åt ett annat håll som ledde dem till en annan byggnad. Med gasen i botten och en klump i magen körde jag ner från parkeringshuset och kunde äntligen andas ut när vi svängde ut på huvudleden där traffiken flöt på.

Egentligen hade vi ingen aning om vad de där killarna höll på med, som för övrigt såg ut som att vara i 15-16 års åldern. De kunde lika gärna ha lekt någon lek (för vi visste ju inte om pistolerna var riktigta), lika väl som om de kunde ha varit helt dumma i huvudet och kanske börjat skjuta hej vilt.

Men det värsta av allt var när rädslan i kroppen spred sig och jag kände hur en varm rusning strömmade igenom från topp till tå, då jag såg pistolen med egna ögon.