Trick or Treak
Sista dagen i november är det alla barnens favoritdag i denna månaden. Det är nämligen Trick or Treat!
Min lilla söta pojke förvandlades till något monster som jag inte vet vem det var, men grön var han allt.
Vi tog bilen till ett litet större område (eftersom vi lever mer in i skogen) och vandrade runt där bland husen och knackade på dörrarna...
...och godis blev det så att det räckte och blev över!
Halloweenparty!
Då har man firat sin första högtid i USA, kanske inte min favorit med tanken på vilken fegis jag är. Däremot hade vi en riktigt rolig kväll och snygga var vi med ;) 
DAGEN EFTER!
På med solbrillorna och traska till närmaste hambrugestället!
Time to move to my new hostfamily
När vi kom hem väntade en liten överraskining på mig vilket jag visste, eftersom barn har svårt att vara tysta när de är så spända och förväntansfulla:P
Det hade dekorerat mitt rum jättegulligt med en WELCOME skylt, rosa ballonger, rosa blommor (de visste min favorit färg), ett supergulligt välkomstkort, ett presentkort på ett spa samt två bio biljetter.
Sedan var det min tur att ge dem någonting, men eftersom jag inte kunde köpa några presenter från Sverige fick jag göra mitt bästa. Från IKEA blev det en svensk kokbok med DL mått till mamman och till sonen blev det Ahlgrens bilar, Ballerina- och Singoalla kakor - mycket uppskattat =)
Resten av dagen gjorde jag mig hemma och umgicks med min familj, eftersom det var lördag den 30 october vilket betydde Halloweenparty på kvällen :D
Never ever haunted house again!!!!!!!!
Jag och ett gäng svenska tjejer valde att testa på haunted house här i USA under halloween tiden eftersom det hör till. Jag skulle beskriva det som Gasten på Liseberg fast 1000 gånger värre.
Hade jag vetat hur kvällen skulle sluta hade jag ALDRIG valt att tillbringa min fredagskväll i ett spökhus!
Hade jag vetat att det var Seattles värsta spökhus hade jag ALDRIG gått dit!
Jag är glad att jag kom ut ifrån det där spökhuset levande för det var inte många andetag ifrån att jag inte skulle ha gjort det.
Vi såg ju absolut inte lika glada ut när vi kom ut ifrån spökhuset !
Här saknar vi bara Josefin så är vi alla modiga brudar :P
För att sammanfatta våran tur i huset lite kort skulle jag kunna säga:
Ingen ville gå först, ingen ville gå sist, jag greps av panik och rädsla vilket ledde till att jag STORBÖLADE så att jag näst intill chippade efter andan igenom hela rundan, kom ut med maskara nere på kinderna och hakan och blev tillsist utjagade av ett monster med en motorsåg i högsta hugg.
Pumpkin carving
Onsdagen före halloween helgen var det dags för att skära pumpor tillsammans med min LCC och hennes familj.
Detta var första gången i mitt liv som jag skulle skära min alldeles egna pumpa - utan mammas hjälp, hihi.
Picking the right one !
Min pumpa längst ner till vänster, måste säga att jag blev lite nöjd i alla fall =)
Moving - but not to my new host family
Okey, efter att man har gått in i rematch är det meningen att man ska stanna kvar hos sin familj i max 2 veckor så att både au pairen och familljen har tid på sig att hinna nytt. Första veckan gick helt okey för mig, jag hade fått en ny familj och nu behövde bara min värdfamilj en ny au pair.
Fredagen under första veckan av "excit tiden" sa min värdfamilj att de inte ville att jag skulle stanna kvar en vecka till för de hade hittat en ny au pair som skulle komma på måndagen.
Detta innebar att det bara vara för mig att ta mitt pick och pack och hitta ett annat boende. Som tur var har jag en jättego LCC som välkomnade mig in till hennes hus. Där skulle jag bo i en vecka tills jag kunde flytta in hos min nya värdfamilj - utan bil och mobil :O
Dock gick den veckan ganska fort eftersom min LCC hade en au pair från Sverige - Andréa, som jag hängde med under dagarna =)
I'm moving to Hollywood
Utan någon större hjälp från min organisation tog jag saken i egna händer så fort jag hade avslutat "exciten" och skulle hitta en ny familj. Min LCC förklarade att det inte var mitt jobb att hitta en ny familj åt mig själv, men hon hade heller ingenting emot att jag verkligen ville och försökte själv.
Jag måste sägs att jag tycker verkligen att jag lyckades bra, dock hade detta inte gått om jag inte hade träffat den underbara tjejen Josefin som bor här i Redmond - 30 minuter norr om Renton. Hon berättade om en familj här i området som hon kände till och att de var intresserade av en au pair.
Måndagen efter excit mötet, tog jag bilen mot Woodinville - som gränsar till Redmond - för att träffa denna familjen. Det var en liten familj jämfört med vad jag är van vid här i USA, en singel mamma med sin 4 åriga son. Allt kändes superbra och jag och mamman kom verkligen överrens om saker och ting.
Vi beslöt oss för att höras av dagen efter så att vi kunde få lite extra tid och tänka på vårt beslut.
Skulle vi nu båda tacka ja till varandra fanns det bara en liten haken i det hela eller egentligen en ganska stor hake. Familjen var inte med i någon organisation och för att jag skulle kunna vara au pair hos dem behövde de gå med i CCAP - Cultural Care Au Pair och acceptera alla deras villkor.
Tisdagen, dagen efter, fick jag ett telefonsamtal av familjen om att de väldigt gärna ville ha mig som au pair och att det inte alls var några problem med att gå med i "min" organisation. I detta läget kom min LCC in i bilden och hjälpte familjen med ansökningsblanketter mm och såg till att all information kom på plast så att vi sedan kunde bli matchade "officiellt". Redan dagen efter hade jag fått upp min nya familj på min profil och allt var nu klart=)
Jag ska flytta till Hollywood, som området kallas i Woodinville;)
Excit
En excit är en excit och nu ska det bli en excit!
Jag har gjort mitt beslut och jag ska lämna min nuvarande familj. Jag klarar inte av detta mera!
Idag på morgonen var min LCC här så att vi kunde fylla i alla papper och göra klart allt för en rematch. Jag hoppades verkligen på att jag gjorde rätt beslut och att jag skulle hitta en ny familj att stanna hos, för jag vill verkligen inte åka hem till Sverige, är inte redo för en hemresa än.
Min LCC nämnde att hon hade en familj i Chicago och en i Wasington DC som hon trodde skulle matcha mig men vi skulle kika mer på det på måndag.
När mötet med min värdfamilj och LCC var över kände jag mig så lättad och mycket gladare än vad jag trodde att jag skulle vara.
Sedan blev det bråttom, kastade in de tre yngsta barnen i bilen och satte fart mot Sesattle, för vi skulle på barnteater=)
I met Lauren Conrad !
JIPPI JIPPI JIPPI, jag har träffat Lauren Conrad från tv serien The Hills!
Hon hade en boksignering i Redmond denna lördagen och självklart var jag där.
Dagen började vid 8 då vi åkte till Redmond och köade för biljetter till Lauren som senare skulle komma på eftermiddagen. Jag blev ganska chockad att det inte var så mycket folk där när vi anlände, men jag var glad att vi skulle bli bland de första som skulle få träffa henne senare.
Ett par timmar senare tillbaka på plats var det sjukt mycket folk som stod och köade och då kändes det ganska bra att få gå före imprensip alla, hihi.
Jag fick min bok signerad inne i bokhandeln, men hon hade som regel att man inte fick ta kort tillsammans med henne, så man fick gå bort lite längre bak för att använda sin kamera.
GUUUD sicken snygg brud! Hon är snygg när man ser henne på tv å bilder, men hon e ännu snyggare i verkligheten, om du frågar mig!
Tears
Hemskolan som barnen har får mig att må sååå dåligt att jag inte längre vet vad jag ska göra. Jag är inte utbildad till någon lärare, har inte språket och jag bara känner mig så väderlös!
Jag vet att hela hemskolaideen inte var meningen att det skulle bli såhär, men nu är det såhär och jag kände att jag var tvungen att göra någonting åt saken.
Efter en bra första helg tillsammans med lite nytt folk hade jag samlat mig och tagit beslutet att prata ut med mina värdföräldrar. Egentligen vill jag inte göra det, eftersom jag vet att varje gång jag pratar om hur jobbigt jag tycker detta här är fylls mina ögon av tårar - vilket slutade med att jag satt gråtande på mina värdföräldras säng framför dem.
Jag förklarade allting, mina känslor, hur jag upplevt allt, att jag ville komma på en lösning men visst inte hur och pratade verkligen ut med dem.
De lysnade på var jag hade och säga och vi pratade igenom allting och försökte komma på olika lösningar tillsammans. De berättade samtidigt hur nöjda de var med mig och att de verkligen inte vill att jag ska lämna dem pga detta, vilket jag inte heller vill för de är en super go familj som jag kommer bra överrens med.
Dagen efter kom min värdpappa till mig och berättade att utöver den läraren som vi har de 3 första timmarna på dagarna kommer en annan tjej att hjälpa till med skolan som känner barnen utan och innan till, vilket jag tror kan vara till stor nytta och hjälp. Dock kommer det att vara lite struligt i två veckor till innan hon kommer att börja jobba fulltid här pga sitt andra jobb, men nu har vi iallafall en lösning som vi hoppas kommer att fungara.
Jag är verkligen inte redo för att åka hem än, så jag kommer att fortsätta kämpa! =)
What a day!
Jag, Nathalie och Shonoa (en tjej från Australien) höll på att försova oss på lördagen. Visserligen hade det inte spelat mig någon större roll, men Nathalie och Shonoa skulle på sitt LCC möte, som jag skulle följa med på.
Vi hann inte mer än att komma dit innan vi skulle vända igen, för min värdpappa hade biljetter till oss för en fotbollsmatch. De som spelade mot varandra var Sounders (Seattle) mot Toronto (Canada) och självklart höll vi på Sounders som också vann matchen med 3-2, WHOOHOOW!
Början av matchen
Jag och Nathalie. Tror min värdpappa trodde att vi var hungriga för vi fick var sin HUGE hotdog, haha!
Senare samma dag åkte vi vidare för att träffa några andra tjejer för lite shopping inne i Seattle. Tyvärr blev den bilturen mot shoppingcentrat mindre lyckad då vi i låg fart på motorvägen blev påkörda bakifrån. Bilen som körde på oss bakifrån hade kommit in under våran bil, så när vi skulle köra till sidan kunde man känna hur vi dunsade ner från hans front.
Men vi hade världens tur, för två bilar bakom oss låg polisen som körde in till sidan och tog hand om allting. Nathalie som körde fick ett papper med en bekräftelse om att hon inte hade orsakat olyckan och därefter var det bara att lämna platsen och fortsätta mot affärerna.
Som avsluting på kvällen gick vi på bio och såg "You again", haha en rolig film!
Weeeeeekend
Äntligen var det fredag! På fredagarna är min värdmamma och pappa lediga från jobbet vilket innebär att jag inte har lika mycket ansvar över skolan, men denna fredagen slapp jag skolan helt. Min värd pappa tog med mig runt här i Renton på lite olika ärenden och vi avslutade förmiddagen på IKEA. IKEA is the shit och jag önskade att vi inte hade haft så brottom hem till lunch, för jag var på ritkigt bra humör nu.
Efter lunchen slutade min dag och jag väntade in timma för att min skola skulle börja. På fredagarna går jag på combikick som är ett träningspass med kombination av kickboxning och pilates.
Sedan begav jag mig till min svenska kompis Nathalie och vi mötte upp några andra tjejer, för att förberada oss på en utgång. Första skulle vi ta oss till ett collage party, men det slutade med att vi tog oss till en hemmafest.
Kvällen blev verkligen lyckad och jag hade jättelätt att koppla bort alla mina problem med barnen och deras hemskola.
Fight
Dagens skola var en katastrof!!!
Inte nog med att barnen inte skötte sig under skoltimmarna och inte fokuserade sig på vad de skulle göra, utan de hade en ritkigt stort bråk. Alla bråkade med alla och grät, sprang iväg, slogs, skrek och allt man kan tänka sig. Vid detta tillfället ville jag bara packa min väska och åka här ifrån.
Under onsdagar har jag ett break efter skolan klockan 15-18, men det var inget att tänka på vid detta tillfället. Strax efter att jag hade löst de flesta problemen med alla bråka som hade pågåtts ringde min värdpappa mig. Han ville ta med mig på ett av hans evenemang vilket gjorde min dag.
Vi lämnade huset vid 4 och tog oss till Redmond där evenemanget höll hus. Min värdpappa arrangerar casinofester så han visade mig lite olika spel mm. Efter en timma där, åkte vi till hans föräldrar för att säga hej. Hans föräldrar var verkligen hur gulligt som helst och vi fick låna hans pappas motorcykel, vilket innebar att vi tog en tur på hojen.
Jag var verkligen hur tacksam som helst över att min värdpappa tog med mig på detta eftersom min dag hade varit så jobbig. På kvällen sedan hade jag, barnen och värdmamman ett rejält snacka, för att barnen måste skärpa sig.
Kvällen slutade helt okey och imorgon skulle min LCC (handledare) komma.
Disneyland - Califonia adventure - Universio studios
Självklart fick vi träffa lite olika disneykaraktärer och speciellt på karaktärsfrukosten som vi hade andra dagen. Då käkade vi på "Goofy's kitchen" och jag säger bara - den frukostbuffen, men får ju inte vara rädd för socker, haha.
Efter den underbara frukosten tog vi oss till Califonia adventure som ligger mitt emot Disneyland men de tillhör samma ställe, bara att det är uppdelat. Den delen hade lite mer "vuxna" attraktioner, dock inte lika många men sjukt roliga. Jag hittade mina två fravoritattraktioner där, en simulator då man "flög" över Kalifornien och en som heter Towers of terror som påminner lite om Högdskräcken på Liseberg.
Tredje dagen tog vi oss till Universio studios och åkte ännu mera attraktioner och besökte olika platser där inne, där de har spelat in flera olika filmer. Samma dag som vi var där var Desperate housewifegänget där och spelade in ett nytt avsnitt eller några scener - synd att man inte hade någon möjlighet att se dem.
Eftersom vi hade så otroligt varmt under våran vistelse i LA blev man fruktansvärt utmattad och trött av att springa omkring så som vi gjorde. Vi beslöt oss itsället för att åka hem, men passade på att åka upp i ett av bergen så att jag fick se HOLLYWOOD SKYLTEN, hihi. Vi var inte jättenära den men fortfarande jag fick se den, tjoohoo:P
Den nästa sista dagnen på resan var vi inne i Disneyland igen och gick igenom de delarna vi inte hade hunnit och vi fick träffa Musse Pigg:D Den sista dagen klarade vi knappt av att gå utanför dörren pga värmen så vi höll oss vid poolen till det var dags att åka.
När vi kom hem från resan fick vi reda på att det hade varit värmerekord i LA samma dag som vi lämnade LA. Jag har fortfarnade inte räknat ut hur varm det varit i celcius, men det var 117 F, vilket innebär att det ialla fall var minst 40 grader - HOT HOT HOT!
Så landar man i Seattle med moln på himmelen och 17 - 20 grader varmt.
LA here I come
Idag var det dags att ge sig av till LA, men först var vi tvugna att göra lite skolarbete eftersom att vi inte skulle åka förrens på kvällen. Den goda nyheten med denna dagen var att deras stödlärare skulle komma och hjälpa till - jag skulle inte längre behöva sitta ensam och försöka förstå mig på allt, woohoow. Självklart gick det bättre idag och eftersom att barnen längtade såååå mycket efter resan underlättade det enormt och skoldagen gick helt okey.
Klockan 17.00 lämnade vi huset och tog riktningen mot flygplatsen i Seattle. När vi var framme mötte vi upp en utav min värdmammas kollegor som skulle följa med oss på resan. Allt bara flöt på och "de två värsta dagarna i mitt liv" fanns inte kvar. Min önskan om att hoppas på att allt skulle bli bättre kanske äntligen slog in.
Flygturen mot LA - OC tog nästan 2 timma och väl nere på marken igen tog vi oss till bilen som de hade hyrt. Nu var det bara att följa GPS:ens röst och hitta till "Disneyland Down Town" där vi skulle bo på Disneyland hotell.
Vi var uppdelade i två olika hotellrum, men som låg precis brevid varandra så jag fick bo tillsammans med de två äldsta tjejerna och kollegan - ett härligt tjejgäng hihi.
Eftersom vi anlände ganksa sent och skulle upp tidigt var det nästan bara att hoppa i sängen på en gång, för dagen efter väntade DINSEYLAND :D
HEEELLPPP!
(20/9-21/9)
Mina två första veckodagar var fruktansvärda!
Alla fyra barnen har hemskola, vilket inte var tänkt från början och jag hade ingen aning om detta. Barnen skulle byta skola inför detta läsåret, men kom inte in pga att de inte bor i rätt ort. Anledningen till att de ville byta skola överhuvudtaget var för att det nydligen hade skett en skottlossning nära skolområdet och en 12 årig pojke hade blivit träffad - hemskt men sant, så därför blev det hemskola.
Det som gör det hela fruktansvärt är att jag är den enda som sitter med dem här hemma och ska se till att de gör allt som de ska.
Problemet är då; Först och främst kan jag inte språket fyltande så det blir svårt att förstå samt förklara allt för barnen, sedan måste jag läsa högt för den yngsta tjejen - alla hennes uppgifter och texter, vilket innebär att jag måste sitta med henne hela tiden och när någon annan behöver hjälp blir det kaos.
Eftersom jag måste vara med under hela skoltiden hinner jag inte med några andra sysslor i huset och hittills har jag varit på två lektoner direkt efter jobbet så jag har fått sterssa dit.
Men det största problemet är nog att de inte har fått sitt material till allt skolarbete än, så de kan inte fullfölja lektionerna eller inte ens starta vissa lektioner som de måste göra klart inom ett par dagar.
Jag kan nu bara hoppas på att det kommer att bli bättre!!!!!!!!
Phu!
När jag väl anlände till Seattles flygplats, visste jag att det inte alls var lång tid kvar innan jag skulle möta min familj här i USA. Däremot visste jag inte hur jag skulle beté mig vid första mötet, skulle jag ta i hand eller krama dem? Skulle jag hälsa på barnen eller föräldrarna först? Som tur var kom allt naturligt och allt kändes bra!
Det första vi gjorde var att vi käkade middag på en trevlig restaurang, de tog mig en snabbis till ett shoppingcenter precis innan de stängde och vi avslutade kvällen i mitt nya hem och jag fick spana in huset.
Eftersom jag kom på fredag kväll och hade helgen framför mig - vilket betydde att jag var ledig, valde jag att tillbring helgen med familjen för att lära känna dem bättre. Vi åkte runt i Renton och Bellevue, shoppade lite, käkade gott och hade mycket trevligt.
So far, so good :D
New York City
Torsdag:
Sista dagen vid skolbänken och sedan bar det av till New York City! Bussresa till staden gick på ca 1 timma men det gick ganska fort med gott sällskap. Väl framme "in the city" hoppade det på en guide som var hur härlig som helst. Han var faktiskt komiker så vi hade tur som fick honom i våran buss. Självklart tog han oss till en färja så att vi fick se Frihetsgudinnan lite närmare, the Empire State Building, all shopping omkring, flera platser där de har spelat in olika filmer och serier tex som min favorit Sex and the City. Guideturen var riktigt bra så alla var helnöjda!
Efter bussturen blev vi avsläppta utanför Rocker feller Center för att åka upp i byggnaden och se staden NY från en högre höjd. Dock hade vi lite otur då det började spöregna när vi åkte upp, så vi hade inte någon möjlighet att gå ut på uteplatsen där uppe. Men med det onda kommer alltid något gott - vi fick mer tid till shopping och upptäcka staden själva!
Första stället vi besökte var M&M affären som var ett stort WOW, haha! Sedan tog vi oss vidare till Time Square som var helt otroligt och jag bara älskade stället. Därefter blev det lite middag och en massa spring i alla sorters affärer man kan tänka sig - rena paradiset!
När det var dags att åka hem senare på kvällen fick vi besked om att det hade blåst ner mängder träd över vägarna som gick ut från staden, så vi + alla andra var tvugna att ta en annan väg ut ur NYC.
I NYC bor det lika många människor som det bor i Sverige, så ni kan tänka er vilka bilköer detta orsakade. Vi bli hela 3 timmar försenade hem.
Denna dagen blev otroligt lång eftersom vi var tvugna till att packa ner allt då vi skulle åka till våra familjen tidigt morgonen där på. Den natten sov jag max 3 timmar och var jätte orolig av att mitt plan till Seattle skulle ställas in, då de stängde ner alla flygplatser i NY under stormen den kvällen.
http://www.nytimes.com/2010/09/17/nyregion/17storm.html?scp=3&sq=NY%20storm&st=cse
Trots allt detta så upptäckte jag att jag ÄLSKAR denna staden!
New York City - the city who never sleep
The first two days at the au pair school
Känslan av att jag är I USA har inte riktigt nått mig än, vilket jag tycker är lite synd. Troligtvis finns det en anledning till detta, eftersom vi bor på ett campus med bara en massa au pairer från alla världens länder och inte har tagit oss till ”the city” än.
Dagarna här på skolan är helt okey. Lektionerna är rätt så långa och de blir lite sega och känslan av att sitta bakom skolbänken igen kommer fram. Men jag ska inte klaga, lektionerna är nyttiga och förberedande för det kommande året.
På tala om att någonting är nyttigt, finns det ju det som är rena motsattsen här – maten. Maten är inge vidare här, men det är sista dagen här imorgon och sedan slipper jag den, hehe.
Imorgon kommer den dagen jag mest sett fram emot här på skolan – trippen till NYC. Vi kommer att ha en guidad tur på 4 timmar i staden och sedan får vi 2 timmars fritid, då vi ska upp i Rocker Feller Center.
Jag har också haft kontakt med min värdfamilj via facebook och mailen och allt känns toppen. Igår pratade jag lite extra med det äldsta barnet Devon som berättade om hur glad hon var av att hennes föräldrar hade valt mig som au pair, vilket gjorde mig riktigt glad=)
Tiden rinner iväg och jag tänkte göra mig klar för natten nu. Medans jag går och lägger mig vet jag att mamma snart ska gå upp till jobbet, om hon inte redan har gått upp:P
<3
To USA
Tidigt i måndags morse började min resa mot USA. På Landvetters flygplats möttes alla au pairer upp och vi blev ett gäng på nio sköna tjejer. Tack och lov att man inte reste helt själv med tanken på hur lång tid det tog att ta sig till USA, då det blev enormt långtråkigt att vänta i Frankfurt, samt sitta i planet mellan Frankfurt och New York.
Min största oro under hela resan var mitt bagage - skulle det försvinna eller inte, eftersom detta är mycket vanligt när man flyger till USA. När vi äntligen hade landat i NY och gick mot bagaget, skulle ni sett mitt leende på läpparna då min väska var bland de första väskorna som kom ut =)
Väl nere på land igen var resan inte slut, då vi blev upphämtade med bussar för att ta oss till au pairskolan. 1 timma i en buss var det sista man var sugen på, men det fanns inte mycket annat att välja på tyvärr.
Nu framme på skolan delar jag rum med 3 andra tjejer som ska flyga vidare tillsammans med mig till Seattle.
Phu, nu ropar sängen mitt namn så jag ska sova nu!
Natti natti =)
